En fairway med stora skador efter torkan.

Checklista för en bättre bana 2019

En vädermässigt tuff vinter och vår med kärnis som kvävde gräset följdes av en ännu tuffare sommar med historisk torka och bevattningsförbud i flera kommuner. Många av Sveriges golfbanor tog stryk 2018.

Nu gäller det att förbereda för bättre banor 2019 – och den planeringen börjar med Golfnyttans checklista.

Håkan Blusi är nyanställd bankonsult på Svenska Golfförbundet. Han är expert på övervintring av banor och har sin bas i Sundsvall. Här är hans vassaste checklista med tio praktiska punkter.

Så här säkerställer du en bättre bana 2019:

1. Dagga av: Viktigt för att gräset ska kunna tillgodogöra sig solen så mycket som möjligt, och för att vattnet ska transporteras bort ur växten och därmed ladda med energi, kolhydrater, inför vintern. Börja så fort det blir tung dagg.

2. Balanserat gödslingsprogram: Tillför inte mer kväve än gräset kan tillgodogöra sig och gödsla endast så länge gräset växer. Använder du godkända medel för stråförkortning, använd det så länge gräset växer.

3. Stödså: Gäller ytor som behöver fyllas på, främst tee, green och fairway. Augusti och september är bra månader för det. (Läs mer om hur ni bäst återetablerar gräs på nedtorkade ytor). 

4. Sanddressa: Gäller de ytor som inte blivit sanddressade under säsongen, främst fairway. Det ger bättre och mer välmående turf eftersom thatchen behöver blandas upp med sand, det vill säga lagret under gräsytan där döda växtdelar samlas efter bland annat klippning. Skapar stabilare turf!

5. Gallra skogen: Kan göras när som helst och skapar bättre ljusinsläpp. Bra för fairway, ännu bättre för tee och green. Skapar ljusinsläpp även höst, vinter och vår då solen står lågt.

6. Slipa aggregaten: Vassa aggregat ger renare snitt vilket ger gräset bättre motståndskraft mot bland annat svampangrepp.

7. Minimera antalet klippningar: Klippning stressar gräset. Komplettera med vältning enligt metoden "två dagars vältning, en dags klippning".

8. Lufta: Gäller de ytor som har behov av det. Helt ok att göra när gräset är i god tillväxt, så att inget ovälkommet gräs kommer in.

9. Växtskydd: Använd växtskydd när det är torrt och fint, speciellt sista omgången före vintern. Använd från början av oktober norrut till mitten av november söderut, förutom i Skåne där växtskydd kan behövas användas även på vintern.

10. Titta över bevattningsanläggningen: När du tömt anläggningen på vatten, undersök att spridarna står rakt och att inga pumpar läcker. Titta även över dammarna så att de täta och fundera på om det inte är dags att utöka befintliga, eller anlägga fler. Vattenbrist var ett stort problem 2018.

11. Täckning av greener: Det kanske viktigaste av alla åtgärder på de platser i landet där det är aktuellt. Planera och täck när det är torrt och fint, och gräset slutat växa, Säkerställ att vatten inte kan rinna in under dukarna! Täck av så snabbt du kan i vår och lägg på en duk som andas. Åtta av tio gånger är täckning av greener en vinstlott!

– Följer du dessa punkter ökar chansen för en bra start i vår. Ha lite is i magen när ni öppnar banan i vår, så att ni är säkra på att gräset klarar av trampet från spelarna när säsongen kör i gång, säger Håkan Blusi och avslutar:

– Nu håller vi tummarna för en bättre övervintring av gräset till 2019!

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Ideella krafter räddning mot torkan
  2. Golfnyttan

    Ideella krafter räddning mot torkan

    Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén är sommarens hjältar på Karlskoga GK. Anläggningen saknar fairwaybefattning och säsongen 2018 kunde ha slutat i katastrof. 1 000 arbetstimmar och fyra vattentåg räddade banan.

    Snabbfakta

    Aktiva medlemmar: 1 408
    Tillhör: Örebro läns GDF
    Projekt genomfört: 2018
    Anläggning: 18 hål + 9 korthål
    Framgångsfaktorer:
    – Reagerade snabbt
    – Har varit uthålliga i sitt arbete
    – Har haft ideella krafter som kunnat ställa upp
    – Tillgång till vatten
    – Personal och ideella med många år i klubben, en slags kollektiv kunskap

    – Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

    Ett alternativ till fairwaybevattning

    Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

    Fyra män utomhus på en golfanläggning. Från vänster Lennart Febring Landö, tävlingskommitténs ordförande, Leif Herlufsén, klubbordförande tillika f d intendent på klubben, Marcus Grimstad, klubbchef och Mikael Heiche, banchef.
    Sommarens hjältar på Karlskoga GK. Från vänster Lennart Febring Landö, tävlingskommitténs ordförande, Leif Herlufsén, styrelseordförande, Marcus Grimstad, klubbchef och Mikael Heiche, banchef.

    – Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

    Frukttlös väntan på regn

    Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

    – Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

    Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

    Bild på ett vattentåg på en golfbana, en liten apparat som man kopplar till en slang och som rör sig sakta framåt tack vare vattentrycket. Lennart Febring Landö har lagt ner hundratals timmar på att hålla koll på apparaterna.
    Ett vattentåg, eller regntåg som det också kallas, är en liten apparat som man kopplar till en slang och som rör sig sakta framåt tack vare vattentrycket. Lennart Febring Landö har lagt ner hundratals timmar på att hålla koll på apparaterna.

    – Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

    Vattentåg från morgon till kväll

    De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

    – Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

    Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

    – Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

    Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

    – Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

    Golfbil, golfspelare och Karlskoga GK:s vattenreserv Valån med pumphuset i bakgrunden.
    Karlskoga GK har ett beslut från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubikmeter per år. I bakgrunden pumphuset som hämtar vatten från Valån.

    Vattendom för Valån

    Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

    – Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: september 2018

  3. Klubbens checklista efter valet
  4. Golfnyttan

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera till kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän. Golfnyttan har tagit fram en checklista för ändamålet.

    Lyssna på poddavsnittet om golfklubbens checklista efter valet (Spotify)

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen. Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens "efter-valet-arbete", tillsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    • Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb

      Exempelvis detaljplaner, arrendeavtal,hyresavtal, miljötillstånd och föreningsstöd

    • Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen

      Som till exempel mål och budget, översiktsplan, gällande detaljplan, miljöpolicy m m

    • Identifiera nämnder/förvaltningar som påverkar klubbens verksamhet

      Det kan vara kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen, miljönämnd – miljöförvaltningen, stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen och fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    • Identifiera politiker/tjänstemän som är nyckelpersoner som påverkar vår klubb

      Exempelvis kommunalråd, nämndordförande/vice ordförande, kommundirektör, planchef, fritidschef, miljöchef och fastighetschef

    • Identifiera aktiviteter och arenor i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare

      Det kan vara frukostmöten, näringslivets dag, föreningsdagar, idrottsgalor, festivaler och rådslag

    • Fundera över vilka egna arrangemang golfklubben har där beslutsfattare kan bjudas in

      Varför inte årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande), Golfens dag, ungdomstävlingar/träningar, frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer eller årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)

    • Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

      Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?

    • Diskutera informationsmaterial och kanaler som kan användas i klubbens kommunikation

      Som till exempel faktablad, bilder, hemsida och sociala medier (Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    - Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, så det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord.

    Lyssna på Golfnyttanpodden som i avsnitt 2 pratar om valet och golfklubben

    Skribent

    Det finns ingen tillgänglig bild.
  5. Golfen arbetar för friskvård för alla
  6. Golfnyttan

    Golfen arbetar för friskvård för alla

    Friskvårdsbidraget är välkommet för att det uppmärksammar både anställda och arbetsgivaren på att golf är friskvård. Men det gäller inte bara anställda utan alla i samhället. Därför tänker golfen brett i sitt folkhälsoarbete.

    All form av golfspel är avdragsgill friskvårdsförmån och
    omfattas av friskvårdsbidraget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom den 12 januari 2018. Golfen som en del av friskvårdsbidraget började gälla från den 1 januari i år. För att kunna omfattas av förmånen krävs att du är anställd.

    – Friskvårdsbidraget är bra på många sätt, bland annat för att det jämställer golfen med andra idrotter, men golf är friskvård för alla. Därför arbetar vi för att alla ska få chansen att upptäcka vår idrott och komma i rörelse hela livet, förklarar Annica Lundström, chef för Svenska Golfförbundets breddområde

    Svenska Golfförbundet är en av Riksidrottsförbundets, RF:s, 71 specialförbund och är en del av RF:s strategi att gå från »triangel till rektangel«. Det innebär att få fler att röra sig längre och i bästa fall ägna sig åt ett livslångt idrottande. Det är en bärande del i RF:s framtidsdokument Strategi 2025 – resan till framtidens idrott.
    – Forskning vid Karolinska Institutet visar att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf. Vi försöker vara proaktiva och få viktiga grupper som läkare att tänka på golf som aktiv friskvård och därmed minska behovet av sjukvård. Lågintensiv idrott i allmänhet, och golf i synnerhet, borde skrivas ut på recept av läkare, säger Annica Lundström och fortsätter:
    – Vi vet också att rehabiliteringen blir kortare tack vare golf, bland annat för strokepatienter, efter pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping. Det handlar inte bara om den fysiska delen, utan minst lika mycket om den psykiska – att bryta isoleringen och komma ut och träffa andra i liknande situation. Det sparar stora kostnader för landsting och regioner.

    En utmaning med friskvårdsbidraget är normen på arbetsplatsen. En trendspaning är att främst medelålders personer på chefsnivå satsar på att bli elitmotionärer, vilket kräver både mängd och kvalitet i träningen.
    – Risken är att lågintensiv aktivitet som promenad, golf, dans och bowling inte omfattas av normen om vad idrott och därmed friskvård är. Mer elitinriktad träning blir det som gäller.

    Margareta Johansson är folkhälsochef på Örebro läns idrottsförbund som har en överenskommelse med Region Örebro län.
    – I vårt uppdrag ingår att verka för en god, jämn och jämställd folkhälsa. Vi arbetar med att stötta idrottsföreningarna i att bedriva ett inkluderande arbete vad gäller fysisk aktivitet, den sociala dimensionen – att ingå i ett sammanhang och därmed uppnå psykisk hälsa – samt ett perspektiv av livscykel, att idrotta hela livet.
    – I det sistnämnda ligger fokus i många idrotter på barn och ungdomar. Här är golfen ett föredöme med möjligheten att spela golf hela livet.

    Så når golfen alla i samhället:

    Annica Lundströms tre argument varför golf är friskvård

    1. Fysisk hälsa:
    Golfare lever i genomsnitt upp till fem år längre, enligt en undersökning gjord på Karolinska Institutet. 15 000 steg under en golfrunda är inget ovanligt.
    2. Psykisk hälsa:
    Alla behöver vara i ett sammanhang och känna delaktighet, inte minst barn, ungdomar och äldre som riskerar isolering och ensamhet. Golfen erbjuder en gemenskap där du deltar på dina villkor – och där du väljer om du vill tävla eller »bara« spela för att det
    är kul och en del av ditt sociala liv.
    3. Förebyggande och rehabiliterande:
    Golf motverkar en stillasittande livsstil och skapar därmed förutsättningar
    för att minska/hålla vikten, samt sänka blodtryck och kolesterolnivåer – det vill säga förebygga ohälsa. Golfen är också bra i rehabiliterande syfte, att få människor att snabbare komma tillbaka till ett värdigt liv, bland annat strokepatienter, enligt pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping.

    Barn- och ungdomar:

    Golfäventyret är ett koncept som uppskattas av barn och ungdomar, men även äldre i takt med att det fått fäste på golfklubbarna. Du lär dig spela golf på 30-, 50-, 100- och 150-metersbanan, innan det är dags att gå ut och spela på stora banan.

    Pensionärer:

    En aktiv grupp inom golfen. Det finns runt 120 000 pensionärer som är medlemmar i en svensk golfklubb. Lomma kommun och Skåneidrotten är ett exempel på att locka fler. De driver tillsammans konceptet Senior Sports School där pensionärer är välkomna att lyssna på föreläsningar om olika idrotter samt prova på.

    Funktionsnedsatta:

    Golf för funktinsnedsatta ingår som en naturlig del i Svenska Golfförbundets verksamhet i form av bredd, tävlingstour och läger. Det senare tillsammans med världsstjärnan Herik Stenson som är ambassadör för handigolfen.

    Text: Thomas Björn